Arbetslöshet!

I oktober uppgick arbetslösheten till 7,3 procent jämfört med 7,5 procent samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa personer till 373 900 personer vilket är minskning med 8 100 personer jämfört med oktober 2012. Den säsongsrensade siffran för arbetslösheten var 7,9 procent.

Bland ungdomar i åldern 15-24 år var 18,9 procent arbetslösa, varav nästan hälften var heltidsstuderande. Arbetslöshetsgraden bland ungdomar har därmed fallit med 3,1 procentenheter i oktober.  Men vad betyder allt detta? Och vad är det som orsakar arbetslöshet?

 

Vad det är som orsakar arbetslöshet är en stor omdiskuterad fråga inom nationalekonomi. Först brukar nationalekonomer skilja på två typer av arbetslöshet. Den ena är friktionsarbetslösheten, som enligt ekonomer inte är så skadlig för ekonomin som helhet. Den andra typen är strukturarbetslöshet som är mera allvarlig eftersom den ofta beror på obalans mellan utbudet och efterfrågan i arbetskraft.

Nationalekonomer brukar prata om tre stora anledningar till arbetslöshet. För höga löner, för liten efterfråga eller att marknaden är för trög för att kunna föra ihop efterfråga med utbud. Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten. Denna förklaring avvisas dock generellt av nationalekonomer.

Större penningpolitiska stimulanser!

Vice riksbanks chefen ville tidigare i år ha större penningpolitiska stimulanser. Alltså en mer expansiv ekonomisk politik. Hon anser att detta hade kunnat motverka den låga efterfrågan och ge positiv ökning på arbetsmarknaden. Stämmer hennes ”aningar”?

Själv anser jag att Finansiell stabilitet har prioriterats framför konjunktur stabilitet, vilket kan vara problem. Vice Riksbankschefen Karolina säger att den långsamma utvecklingen i svensk ekonomi hade kunnat motverkas av en mer expansiv ekonomipolitik, ex genom räntesänkningar. Hon lyfter även upp frågan om att skilja på Micro politik och Macro politik, så att penningpolitiken kan fokusera på att stabilisera konjunkturen.

”Min uppfattning är att det är viktigt för svensk ekonomi att vi har en fungerande politik för konjunkturstabilisering, samtidigt som vi bedriver en politik för att främja den finansiella stabiliteten”, skriver hon i talet på Riksbankens hemsida!

En mer expansiv penningpolitik (sänkta räntor) har bland annat ansetts öka risken för att hushållen skuldsätter sig för mycket. Och alla vet att en bankkris skulle innebära stora risker för vårat ekonomiska Sverige. Dock är sänkt ränta en del av lösningen på arbetsmarknaden och även för den låga inflationen, eller deflationen. Att utnyttja finanspolitiken för att stimulera ekonomin begränsas därför. 

 

Liknande inlägg

Sverige har haft deflation!

Deflation är som kanske många vet motsatsen till inflation och innebär i grova drag en minskning av pengarnas värde. Deflation leder ofta till att prisnivåer faller. Vi vet att deflation är relativt ovanligt ändå så kom Statistiska centralbyrån (SCB) ut år 2012 och sa att konsumentpriserna sjönk med hela 0,2%. Nationalekonomer brukar ”predika” att deflation är skadligt för ekonomin i sin helhet. När pengarvärdet minskar ses det som skadligt men det kan vara positivt om deflationen beror på ökning av varor och tjänster i ekonomin. Jag anser att deflation gynnar dom som sparar pengar eftersom att sparade pengar senare blir mer värda. Och tvärtom borde deflation skada dom som lånar pengar.

Man bör därför under deflation vänta med att konsumera och istället spara.

Vi vet att kraftig deflation kan skapa arbetslöshet, om priserna på arbete (lönerna) inte kan gå ner, eftersom en lägre prisnivå gör att det relativa priset på arbete stiger. Om lönerna inte då sjunker så kommer inte företag att ha råd med marginalarbetaren då produktionen inte väger upp den totala löneökningen.

 

 
Hur kan man då motverka deflation om det kan vara skadligt för ekonomi? JO Riksbanken kan öka penningmängden, som regeringen kan stimulera ekonomin med. En vanlig metod för detta är att sänka räntenivån vilket vi vet att Riksbanken nyligen gjort. Och antagligen så är deflationen en stark orsak till denna sänkning som skedde nu i december.