Globalisering och inkomstfördelning!
Först måste jag börja med att säga att mäta effekterna av globalisering på inkomstfördelningen är inte lätt. Först krävs noggrann definiering av vad som avses med globalisering. Det är även inte lätt att mäta kvantiteterna på detta. Ännu svårare är att få ett orsakssamband mellan globalisering och inkomstfördelning. Det är t.ex. troligt att sambandet går i båda riktningarna, d.v.s. dom påverkar varandra.
Empiriska studier: Flera studier tittar på olika former av marknadsutfall, särskilt förändringar i lönebildning och sysselsättning. Globalisering kan dock ha olika effekter på olika grupper. Grundhypotesen är att ökat flöde leder till ökad relativ efterfråga på välutbildad arbetskraft (i förhållande till lågutbildad)
Handel: Globalisering av frihandel verkar ha varit en relativt blygsam faktor bakom inkomstojämlikheters utveckling under de senaste århundradet. Det kan vara så att effekterna är olika i rika och fattiga länder. Gamla studier finner att frihandel främst gynnar de rika i mycket fattiga länder.
Arbetskraft invandring: Kan ha haft stor påverkan på inkomstfördelning, inte minst i utvecklade länder som Sverige. Effekterna här kan också ha varit olika från land till land. Lönekonkurrensen ökar med arbetskraft invandring och pressar då ner real lönerna i främst lågutbildad arbetskraft (Det är ofta den typ av arbetskraft som invandrar).
Direkt investeringar: utflyttning av produktion skulle leda till minskad relativ efterfråga på lågutbildad arbetskraft. Effekterna av dessa fenomen skulle vara ökad lönespridning. Flera studier finner en svag koppling mellan globalisering och en sån typ av lönespridning.
Multinationella företag: Ett sätt att analysera direkt investeringar av produktionen är att studera dessa inom ramen för multinationella företag, där det faktiskt är möjligt att hålla isär effekterna från ex teknologisk ökning och kapital flöden. Resultaten om multinationella företag liknar andra studier. Att direkt investeringar verkar öka lönespridningen men att de kvantitativa effekterna verkar små. Om analys begränsas av att bara titta på rika länder, verkar fria kapitalrörelser ha större fördelningsmässig inverkan på fördelning än vad teknologi har. Man kan se att rika länders direkta investeringar i andra länder leder till minskad efterfråga av lågutbildad arbetskraft i det inhemska landet medan direkt investeringar in i rika länder verkar öka efterfrågan på högutbildad arbetskraft. Slutsatsen om multinationella företag: ökad fria Kapital rörelser verkar ökar inkomstspridningen i industriländer. I rent kvantitativa termer visar andra studier att det är andra faktorer som betyder mest för den ökad inkomstspridningen, bland annat teknologisk utveckling och ekonomisk tillväxt.
Outsourcing: Detta leder till ökad efterfråga på väl utbildad arbetskraft och sänker efterfrågan på lågutbildad arbetskraft. Och därmed ökar det välutbildades löner.
Flyttad produktionen: efterfrågan på välutbildade minskar, Gapet mellan låg och hög utbildade ökar. Det kommer finnas vinster och förluster, dock kommer vinsterna att överstiga förlusterna och man kan kompensera ”förlorarna”.