Beatrice Lindgren

EN artikel som aftonbladet publicerade 13 november i år. Är du också en sådan person som tittar i det orangea kuvertet som kommer en gång om året och tänker att där finns en del pengar som är dina? I så fall bör du tänka om. Pengarna betalas faktiskt ut till dagens pensionärer.

- Det är en ganska vanlig missuppfattning att vi betalar till vår egna pension, säger Jena Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Den allmänna pensionen (Den i det orangea kuvertet) är den pension som staten sköter och som alla får del av och som alla måste betala till. När du arbetar betalar både du och din arbetsgivare pengar till den allmänna pensionen, sammanlagt ca 18,5% av lönen. Så om du tror att dina pensionsavgifter sparas till din egen pension så tror du fel. 

Aftonbladet skriver att det mesta av dagens pensionsavgifter betalas omedelbart ut till dagens pensionärer. Det du får för dina avgifter är en typ av ”tillgodohavande” eller ett ”anspråk” hos staten på kommande pensionsutbetalningar. För att pengarna sedan ska kunna betalas ut krävs det att minst lika mycket pengar betalas in från kommande generationer.

Dina barn betalar din pension. Du betalar alltså dina föräldrars pension, inte din egen. I stället får du hoppas att senare generationer betalar din pension. En oroandefaktor i detta är då ungdomsarbetslösheten. För trots att du själv kanske har jobb i dag bestäms alltså din pension även av dina barns och barnbarns jobb i morgon. Att sänka dagens höga arbetslöshet är därmed inte bara viktigt för dagens ungdomar utan även för morgondagens pensionärer. 

Aftonbladet skriver även att med en hög arbetslöshet så kommer pensionspengarna inte in i den utsträckning som de borde. DÅ blir också pensionerna lägre, bland annat eftersom pensionerna då räknas upp långsammare och pension bromsen riskerar att slå till oftare och hårdare.

Pensionsbromsen: De senaste fem åren har pensionsbromsen slagit till två gånger och i januari 2012 kommer den slå till en tredje gång. Pensionsbromsen kallas även för automatisk balansering och innebär att pensionerna kan höjas eller sänkas för att säkerhetsställa systemets långsiktiga hållbarhet. Saker som påverkar denna balansering är faktorer som arbetslöshet, finanskriser med flera.

Jens Magnusson som arbetar som välfärdsekonom på SEB, ger tips som att vi i allmänhet bör jobba längre, arbeta mera heltid än deltid och helst komma ut tidigare i arbetslivet.