Arbetslöshet!
Vad är arbetslöshet? Det är när en person saknar betalt arbete. Inom politiken är arbetslösheten i ett land ofta en av de frågor som debatteras mest, vilket enlig mig är bra!
Inom EU mäts den officiella arbetslösheten på samma sätt utifrån Eurostats regleringar och ILO:s konvention över arbetsmarknadsstatistiken. Arbetslöshetsmåttet är där väl harmoniserat och siffrorna är jämförbara. De skillnader som finns är av marginell betydelse som inte kan sägas ha någon större påverkan på jämförbarheten. Definitionen av arbetslöshet är att personen inte har arbetat, har sökt arbete de senaste fyra veckorna och kan ta ett arbete inom två veckor, alternativt att man avvaktar att påbörja ett arbete som börjar inom tre månader. När man varit arbetslös i 6 månader så börjar man räknas som långtidsarbetslös.
Den totala arbetslösheten kan delas in i:
· Konjunkturell arbetslöshet - Cyklisk arbetslöshet som beror på Konjunkturläget
· Klassisk arbetslöshet - Orsakas av att regeringar eller arbetsmarknadens parter sätter för höga reallöner eller minimilöner.
· Friktionsarbetslöshet - Beror på att det tar tid att söka jobb och informera sig om tänkbara arbetsgivare, samtidigt som det tar tid för arbetsgivaren att anställa.
· Struktuell arbetslöshet orsakas av att arbetskraftens kompetens eller geografiska lokalisering ej stämmer överens med arbetskraftsefterfrågan. Detta kan till exempel uppträda genom att vissa branscher försvinner antingen genom att totala efterfrågan minskar eller genom att de lokala arbetstillfällena blir utkonkurrerade.
Synen på vad som orsakar arbetslöshet har varierat genom tiden och än idag är det en diskuterad fråga inom nationalekonomin. Frågan kompliceras av att det finns olika sorters arbetslöshet. Man brukar skilja mellan friktionsarbetslöshet och strukturarbetslöshet. Den förra är inte särskilt skadlig vare sig för den arbetslöse eller ekonomin i sin helhet. Den senare är mer allvarlig eftersom den ofta antas bero på att det råder obalans mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft.
Man kan urskilja tre huvudförklaringar till arbetslöshet: att lönerna är för höga, att efterfrågan är för liten och att marknaden är för trög för att kunna föra ihop utbud och efterfrågan.[2] Förklaringen som fokuserar på lönenivåerna kallas ofta den klassiska förklaringen. Att istället fokusera på efterfrågan gjorde bl.a. den engelska ekonomen John Maynard Keney. Keynes syn på arbetslöshet har haft stort inflytande i Sverige. Den tredje förklaringen menar att friktionsarbetslösheten i själva verket är mer central än vad den ofta anses vara. Därför gäller det att övergången från arbete till arbete eller från arbetslöshet till arbete sker så smidigt som möjligt. På så sätt minskas mängden oarbetade timmar i samhället.
Vissa ekonomer anser att det råder en motsättning mellan de europeiska välfärdsekonomierna och låg arbetslöshet. I USA har arbetsmarknaden historiskt sett varit mindre reglerad och anställningar har varit mindre säkra för arbetarna, amerikaner flyttar generellt sett mer än européer, har mindre facklig aktivitet och större löneskillnader. Detta har tillsammans bidragit till att den amerikanska arbetsmarknaden varit mer flexibel, till kostnad av sämre villkor för arbetstagarna.
Vissa har även föreslagit att det är den nya tekniken som reducerar behovet av mänsklig arbetskraft och som därmed ökar arbetslösheten. Denna förklaring avvisas dock generellt av nationalekonomer.
Förklaringar till för högt löneläge: De ekonomer som förklarar arbetslösheten med att lönen hamnar över jämviktsnivån har försökt hitta förklaringar till att detta fenomen uppstår. Insider-outsider-hypotesen har föreslagit att de som har arbete är insiders som utnyttjar sin makt över fackföreningar och företag till att hålla uppe lönerna, medan man inte tar någon hänsyn till outsiders. En annan teori är public choice – hypotesen som förklarar löneregleringar med att särintressen påverkar den politiska processen till sin fördel.
Arbetslösheten i Utvecklingsländer: Dessa har ofta en dåligt utvecklad arbetsmarknad. Många är undersysselsatta eller informellt anställda. Vanligtvis har få en formell anställning. Denna minoritet är dock ofta politiskt mäktig. The Economist har beskrivit Indiens arbetsmarknad som karakteriserad av "betungande arbetsmarknadsregleringar som skyddar en minoritet av arbetstagare på bekostnad av arméer av jobbsökande.
Arbetslöshet i Sverige: Statistiska centralbyrån har mätt och beräknat den officiella arbetslösheten i Sverige bland annat med hjälp av de månatliga arbetskraftsundersökningarna (AKU). SCB:s beräkningar vilar på internationella överenskommelser och definitioner fastställda av ILO. Arbetslösa omfattar personer som var utan arbete under referensveckan men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna (referensveckan och tre veckor bakåt) och kunde arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut.
Tidigare förelåg skillnader mellan det svenska, officiella måttet och den internationella definitionen av arbetslöshet. Skillnaden låg i huvudsak i huruvida man räknade de heltidsstuderande som sökt och kunnat ta ett arbete som arbetslösa eller ej. Sedan 2005 inkluderas dessa studerande i arbetslöshetsstatistik i enlighet med den internationella definitionen.
I november uppgick arbetslösheten till 7,5 procent jämfört med 7,8 procent samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa personer till 381 500 personer vilket är en minskning jämfört med november 2012. Den säsongsrensade siffran för arbetslösheten var 8,0 procent.
Finansministern Anders Borg erkände innan jul att regeringen varit alldeles för positiva för prognoserna om arbetslösheten.
Sverige har råd att satsa: Men hos Eurostat sticker Sverige ut som det land, som tillsammans med krislandet Spanien, har den mest skenande arbetslösheten inom EU de senaste månaderna. Men enligt arbetsmarknadsminister Hillevi Engström så står Sverige fortfarande starkt.