Beatrice Lindgren

Ibland kallas Adam Smith för den nationalekonomiska fadern. Många av hans teorier återspeglar sig även idag i dagens studier inom nationalekonomi.

Han var från Skottland och var både filosof och nationalekonom. Han brukar räknas som grundare av modern nationalekonomi och även ibland kallas för liberalismens fader. Hans centrala stor verk är nationernas välstånd. Smith studerade i Glasgow både matematik och naturhistoria men han lyssnade även på föreläsningar om moralfilosofi och samhällsekonomi. Han publicerade uttalande om frihandelsvänliga åsikter, ett av hans större arbete är ”Theory of moral sentiments”. Andra stora publicerade verk är ”Nationernas välstånd” och ”Den osynliga handen”.

Theory of moral sentiments: I boken undersöker Smith noga det morala tänkadet vid tiden och föreslog att samvete kommer från sociala förhållanden. Hans mål med boken är att förklara källan till människans förmåga att skapa moraliska bedömningar, trots människans naturliga benägenhet till egenintresse. Smith föreslog en teori om sympati där observationer av andra människor leder till att man blir medveten om sig själv och moralen i sina egna handlanden.

Nationernas välstånd: Få nationalekonomiska arbeten har haft så stor global betydelse som The wealth of nations. Smith har kallats "nationalekonomins fader" mest beroende på den kraft och klarhet som han uttryckte en mängd grundsatser. Förutom att det var ett omfattande systematiskt arbete så omfattar det i hög grad de typiska företeelserna inom samhällsekonomins område. Den ekonomiska grundsynen är i huvudsak fysiokratisk: Människornas ekonomiska liv styrs av oföränderliga naturlagar, och den ekonomiska politikens huvudregel är att låta dessa naturlagar verka fritt, det vill säga utan störande ingrepp från statens sida. Denna grundsyn kallas den osynliga handen.

Smith förespråkade inte "intressenas harmoni" på samma ensidiga sätt som senare skulle framhävas av till exempel Frederic Bastiat. Många kritiker menade att han var en hjärtlös mammonsdyrkare men Smith höjde sig över de franska fysiokraternas och de merkantilistiska författarnas ståndpunkt, i synnerhet i sin uppfattning om det ekonomiska arbetets natur och betydelse. Hans framställning av arbetsfördelningens faktum och lagar, kapitlen om varans pris, lön och pengar och kapital fick en varaktig plats i den nationalekonomiska vetenskapens historia.

Adam Smith finns med på sedlar tryckta av två banker i Storbritannien. Hans porträtt har sedan 1981 funnits på 50-pundssedeln och i mars 2007 fanns en bild av Smith på den nya serien av 20-pundssedlar, vilket gjorde honom till den första skotten att hamna på en engelsk sedel.