Etnicitet!

Storhet: Begreppet används både i positiv och negativ mening. Etnicitet är ett rätt otydligt begrepp men så är de flesta ord vi använder till vardags för de blir lättare att använda då. Dock kan det uppstå problem med detta när det kommer till exempelvis forskning och politiska uttalanden. Ex: Arbetsmarknaden, musik, kultur, diskriminering, segregation, identitet, politik, media etc

Vad är etnicitet: Etnicitet uppstår och blir relevant genom sociala situationer, möten samt genom människors sätt att handskas med livets krav. Gemensamt för alla angreppssätt är att Etnicitet ses som klassificering av människor och grupprelationer att göra.

Socialantropologi: grupper som betraktar sig själva som kulturellt särpräglade.

Klass: Det kan råda en stark korrelation mellan etnicitet och klass, men de är inte samma sak. Det finns hög sannolikhet att en person med specifika etniska drag också tillhör specifika samhällsklasser. Det finns alltså viktigt samband mellan klass och etnicitet. Klass handlar om ojämlikheter ned resurser, etniska grupper kan mycket väl vara jämlika. Teorier om klass hänvisar till ett system av social rangordning och maktfördelning. Men etnicitet kan inte hänvisas till någon rangordning.   

Ras: handlar om kategorisering av människor och etnicitet handlar om grupp identifikationer. Ras (dem) och Etnicitet (Oss), men rasbegreppet är inte värdefullt, allt är blandat och man kan inte se specifika skillnader. (Ras går bort helt)

Nation: De kan finnas homogenitet (tillhörighet) i en nation men de är inte givet. Det är svårt att hitta en och samma identitet i ett land. Etnicitet är inte samma sak som nation men nation kan vara viktigt för att identifiera sig med ett land.

Att känna tillhörighet = Att leva konfliktfritt

Etniska identiteter kan erbjuda karaktär, en status som tillskriver deras person på ett sätt som gör att det inte går att undvika.

definition: Det måste finnas två grupper av människor för att vi ska kunna tala om etnicitet och att den andra gruppen skiljer sig åt ifrån oss. Termen etnicitet refererar till förhållandet mellan grupper vilkas medlemmar betraktar sig som särskilda, och dess grupper kan vara hierarkiskt ordnade.

Från stam till etnicitet: En forskning om stam tittar enbart på en stam (avskilda och isolerade ifrån andra) medans en etnisk grupp integrerar med varandra och andra. Hela globaliseringen passar längre inte in på begreppet stam, därför började man istället tala om etnicitet. Etnicitet skapas i relation till andra och man jämför dessa relationer. En stam studeras utifrån ett etnocentriskt perspektiv (man utgår ifrån sin etnicitet som en grupp (som en norm) och man studera dom andra som avviker, skiljer sig åt ifrån normen). Intresset om etnicitet har ökat pga., förändring i samhället och förändring i dominerande tankesätt inom socialantropologi. Moderna samhällen har inte utplånat skillnader mellan etniska grupper, däremot skapat ett nytt slags självmedvetenhet hos människor som yttrar sig om ett månande om rötter och ursprung (Etniska organisationer och identiteter är reaktioner på en moderniseringsprocess).

Människor som migrerar försöker vidmakthålla sina släktband och grannkontakter i den nya staden, där både etniska kvarter och politiska grupper blir vanliga. Även om den sociala förändringen kan vara snabb så tenderar människor att bibehålla sina etniska identiteter. Etnicitet kan vara ett bra begrepp då man försöker se förändringar – eftersom att etnicitet pekar i riktning mot en dynamisk situation där grupper i olika grad kommer i kontakt och anpassar sig med varandra.

Etnicitets begrepp: kan överbrygga två klyftor: betoning av dynamik och relativisera gränser mellan oss och dom. När vi talar om etnicitet så talar vi om grupper och identiteter som utvecklas i ömsesidig kontakt.

Språk, kultur, politik etc. korrelerar inte alltid fullständigt. Då överensstämmer de gränser som bygger på ett kriterium inte de som bygger på ett annat kriterium. För att etnicitet ska uppstå måste grupperna ha ett kontakt med varandra och de måste hysa föreställningar om att den ena gruppen är kulturellt olik den andra. Etnicitet i sin natur är en aspekt av en relation, inte en egenskap hos en grupp. Etnicitet är en aspekt av sociala relationer mellan aktörer som uppfattar sig själva som kulturellt avskilda från medlemmar av andra grupper med vilket de har regelbunden interaktion med.

Etniska element: kan finnas i sociala relationer när kulturella skillnader uppfattas som viktiga (Element = språk, livsstil, värdering etc.)

kritik emot begreppet: Han anser att etnicitet är ett tomt begrepp. Det existerar inte ett givet etnos hos en hel grupp människor. Etnicitet skapar även fel bilder av en grupp utifrån enstaka individer, etnicitet har blivit en förklaringsvariabel. Man tillsätter människor olika egenskaper som kan vara fel. Det finns ingen given eller bestämd tillhörighet, utan de är något vi har konstruerat. Sernhede säger även att etnicitet liknar rasism: Vi och dom – svenskar och invandrare. Men det finns inget självklart svenskt eller några klara gränser mellan vi och dom.

Etnicitet har blivit en förklaringsvariabel. Ex att stöldbenäghet hos invandrare blir till en egenskap och en förklaring. Det blir lite självklart att ex en våldtäkt kan förklaras med etnicitet. Etnicitet kan upprätta skillnader mellan människor och tillskriva dom egenskaper. Personer från ex arabvärlden och personer från Norge bedöms inte av samma orsaker i det moderna samhället, speciellt när det gäller brott. Ove säger att etnicitet har tagit över gener och ras för att förklara orsaker.

Etnicitet kräver legitimt behov för att kunna tala om skillnader mellan människor. I möten med ”dom” andra formas och omskapas vissa aspekter av vår egen tillhörighet och identitet.

Etnicitet liknar rasism: att dela in människor i olika grupper (vi och dem). Skillnaden är att rasism tog sin utgångspunkt i biologin. I Sverige används etnicitet som vi och dom (invandrare och svenskar) men invandrare är ingen etnisk grupp, det finns ingen homogenitet i invandrarna i Sverige. Något typiskt svenska finns inte enligt honom.  Det är omöjligt att avgränsa olika kulturer. Det hävdar att kulturer är blandning, mönster mellan människor. Kultur är ingen egenskap utan uttryck för en process i ständig omvandling. Etnicitet är inte givna av naturen eller gud. De är sociala konstruktioner (formade av människor under vissa historiska betingelser).

Nationalismen: erbjöd en ny öppnare, gemenskap. Den gav individer tillhörighet till en nationell kultur i en tid då forna tiders auktoriteter varken var hållbara eller funktionella. Nationalism utgör ett hinder på vägen mot globala, multikulturella och multietniska gemenskap. (Nation: odet härstammar från native – medfödd, naturlig).

Nationalitet blir lika kön, föräldraskap eller hudfärg: dvs det representeras något som är oss givet. Etnicitet framträder här som en egenskap som bestämmer vilka vi är

Etnicitet: förknippas med de andras, främmande kulturernas oförmåga att släppa gamla traditioner och religiösa föreställningar. Etnicitet tonar även fram en bärare av en uppsättning egenskaper eller kännetecken som olika folk påstås ha.

Om etnicitet är en social konstruktion som handlar om att skapa och hålla skillnad mellan människor så kan vi i vissa sammanhang ersätta etnicitet med skillnad.

Fundamentalism: att stänga ute vissa grupper. Många studier visar klyftor i de svenska samhället som ökar Sveriges likhet med andra europeiska länders mönster av fattigdom, segregation och marginalisering.

En tredje ståndpunkt (Position in between): Kultur, språk och rötter formar oss och sätter sina spår. Dess villkor är på olika sätt delar av vår identitet, utan att vi behöver tala om naturligt givna gemenskaper. Men vi kan inte avgränsa olika kulturer, det finns inga givna skillnader. Kultur är ingen egenskap utan en process i ständig förändring.

Rötter och historia utgör element i formande av strategier för att hantera livet i det moderna. Etnicitet står inte främst för historia utan utgör en investering för framtiden. Ett steg in, inte en flykt.

 

 
Kommentera inlägget här: