En lärare ska få tycka och tänka vad den vill privat!

Richard Jomshof (Sverigedemokraternas skolpolitiske talesman) har påverkat sitt parti till att ta ställning för ett återförstatligande av den svenska skolan, ”Jag börjar mer och mer landa i slutsatsen att vi kanske ska förbjuda religiösa friskolor helt. Men det är min personliga åsikt”. 

Som ung student i Malmö och Lund beskriver Richard Jomshof sig själv som ”väldigt liberal”. Han utbildade sig till 4-9–lärare i SO och läste sedan in gymnasiekompetens i historia och geografi. När han började vikariera på skolor i Helsingborg förändrades hans åsikter delvis på grund av verkligheten han mötte i ”problemskolor”, säger han. 1999 gick han med i Sverigedemokraterna. Hans politiska engagemang har lett till att han tvingats lämna lärarjobb i Blekinge och Småland, men han saknar läraryrket och vill gärna undervisa igen. Richard Jomshof tog plats i riksdagens utbildningsutskott för två år sedan, men hade stort inflytande över utformningen av partiets skolpolitik även tidigare. 43-åriga Jomshof säger att han redan 1991 var emot kommunaliseringen.

Är det du som har påverkat partiet till att ta ställning för ett återförstatligande?
– Jaa, faktiskt. Men jag tror att vi var ganska överens. Det finns fort- farande en del i partiet som vill att skolan ska vara kommunal, men jag upplever det som en liten minoritet. Det är ingen lätt fråga och jag har inget svar på exakt hur ett återförstatligande ska ske. Men det är framför allt två saker jag menar ska återför- statligas: dels finansieringen, dels ska lärarna vara statlig anställda.

I samband med att en ändring av huvudmannaskapet utreds vill Jomshof också se över friskolesystemet: 

– Jag gillade grundtanken när friskolereformen sjösattes. Att hotade landsbygdsskolor skulle kunna drivas vidare och att vissa pedagogiska inriktningar skulle få chans att etablera sig, men det är en helt annan sak i dag, när de flesta friskolor är allmänna. I en del kommuner är friskolorna så många att helheten slås sönder. Det finns ingen chans för kommunpolitikerna att bedriva skolpolitik när en väldigt stor del av skolorna ligger utom deras räckhåll. Vi menar att det ska bli mycket, mycket svårare än det är i dag att starta friskolor. Det ska vara som i Finland, friskolor ska vara ett komplement och tillföra något nytt.

Du säger att du har börjat svänga om religiösa friskolor?

– Ja. Jag har alltid varit för dem tidigare. Partiets ställningstagande är att det ska finnas religiösa friskolor så länge de vilar på judeo-kristen grund. Andra, exempelvis muslimska friskolor, ska inte få finnas. Jag kan förstå argumentet och varför partiet har gjort det ställningstagandet, och menar att problemen generellt är större i muslimska skolor än i många av de kristna skolorna. Sedan finns det problem med exempelvis Livets Ord också. Men jag börjar landa i att det är svårt att plocka ut en grupp och säga att de får driva religiösa friskolor och samtidigt förbjuda andra.

Särskilt i ett land med religionsfrihet. Hur skulle en sådan skrivelse se ut i lagen?
– Jag vet. Jag inser att det är ett problem, och börjar mer och mer landa i slutsatsen att vi kanske ska förbjuda religiösa friskolor helt. Men det är min personliga åsikt, partiet har fortfarande sitt ställningstagande kvar. Jag vill ha ett sekulärt samhälle. När eleverna kommer till skolan
ska de så långt som möjligt få en
så likvärdig utbildning som möjligt och få chansen att utvecklas till fria, kritiskt tänkande individer. Jag kan se problem med det i vissa religiösa skolor som uppenbarligen inte ger dem möjligheten att tänka fritt, utan det är en sorts religiös indoktrinering och det är jag helt emot.

Du har tidigare sagt att du ser ”islamiseringen av Europa som ett hot”. Håller du fast vid det?
– Ja, definitivt. I grund och botten är islam en samling ganska korkade åsikter.

Är det att visa respekt för allas lika värde och olika kulturer?
– Det kan man väl göra ändå?

Hur tror du att en muslimsk elev uppfattar det?
– Hur uppfattar en socialdemokratisk elev det att ha en lärare som är moderat? Det beror på hur läraren i fråga bedriver sin undervisning. Jag ser också nazismen och kommunismen som hot, och det finns ungdomar som har de åsikterna också. Men som lärare har jag inte rätt att sär- behandla dem. Jag måste bedöma dem utifrån hur de beter sig i klassrummet och hur duktiga de är. De åren jag har undervisat har jag alltid fått höra att jag är en väldigt objektiv lärare. Det är en sak om du angriper en människa personligen och är oför- skämd. Då har du inte i skolan att göra. Men man måste få ha person- liga åsikter om politiska riktningar och religiösa rörelser utan att det ska diskvalificera dig från skolan.

Var drar man den gränsen?
– Jag hävdar att en lärare ska få tycka och tänka vad den vill privat. Jag har träffat jättemånga lärare, verkligen jättemånga, under mina år i partiet, som röstar på Sverigedemokraterna men det är nästan ingen som öppet vågar gå ut med det. Ingen har sagt att de är dåliga lärare, men de vågar inte säga öppet vad de tycker för då skulle det bli skriverier. Vad är det för samhälle? Det är ingen demokrati. Om du som lärare inte sköter dig märks det i handlingen.

 

Liknande inlägg

annsoh:

Hej! hur är det? hoppas allt är bra! vad händer idag :)? kram!

Sarah:

Tack så mycket och detsamma! Intressant att läsa. Allt bra? :)

biggeros:

Visst sägs det att vi lever i ett demokratiskt samhälle, men vi kan ändå inte yttra oss vad vi vill. Människor i Sverige är snabba att förhasta sig genom att kritisera andra. Visst har alla rätt att tycka olika. Även lärare som privatperson. Bra inlägg!!

Kommentera inlägget här: